När allt du har kvar krossas

Har du någonsin funderat på hur det skulle vara att inte finnas längre? Smärtfritt skulle jag tro. Smärtfritt och fridfullt. Man är inte beroende av någon, man behöver ingen. Man är ensam. Jag säger inte att jag vill försvinna, men jag är inte superexcited över att vara här heller.

Jag vill flytta härifrån. Jag vill bo i en liten stuga långt ifrån mänskligheten. Eller bo i Usa, långt hemifrån, bara för kulturen och människornas skull.

Från och med ska jag göra det som är bäst för mig. För vem ska vara min bästa vän om inte jag själv? Om jag inte ser till mina behov, vem ska då göra det?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0