"Den som aldrig gjort ett misstag, har aldrig prövat något nytt."
Har nog aldrig varit så vilsen, förvirrad och klyven som nu. Vad jag än gör så är det någon som inte är nöjd. Finns det ens någon som bryr sig om vad jag känner? Nä, fuck it bara, ska fan flytta till själv till en iglo på Antarktis och klappa pingviner dagarna långa.
Hur vet man att man själv är äkta och inte är en kopia av hur man vill/borde vara? Tex, Är man omtänksam för att man är det eller för att man vet att det är fint att vara det?
Som ni märker, många tankar snurrar i mitt huvud idag. När blev livet så komplicerat? Vem är jag, vad vill jag, vad är rätt och hur blir det sen?
Tänk om man kunde vara en panda tex. Äta lite bambu, para sig nångång ibland, käka lite mer bambu, sova lite, och sen tugga lite bambu till. Inga konstigheter eller komplicerade tankar.
